Från 1933 till 1973 Mohammad Zahir Shah hade makt över landet. Det värsta av allt var hans maktstrid för alla andra nationaliteter i landet utan härskare nationalitet. De mördade alla inflytelserika människor, plundrades alla de som hade någonting, kvinnorna och flickorna blev tagen till fånge. Hans stam lönades utan att göra någonting. Hans stam med många av härskarnationaliteter fick tillstånd att inte göra värnplikt. Deras språk kallades samma som national språk och alla löntagare måste kunna det. Många historiska namn som hade varit på andra språk utbytes till deras språk. Alla direktörer, chefer, ordföranden och hövdingar var bara av dem. De som hade varet vanliga invånare men inte pashtun kunde göra allt som de ville med de alla andra människor som inte varet pashtun. Pashtonerna också hade inte varit på samma sätt. Hans (M. Zahir) stam var bästa. Pashtonerna kallades stor bror det betydde att man måste hedra de. De hade varet över laget och de fick tysta tillåtelse att göra allt som de vill.
Till exempel en dag en pashtun skinnade tolv uzbekiska bönder och brann de i deras sädesskärar. Deras släktingar reste till huvud staden för att klaga. Men de fängslades utan någon rättegång.
Bästa bostäder marker delades gratis på dem som var pashtun i norra och centrala delarna i mitt hemland. De kunde inte jobba själv. Då tusentals av andra nationaliteter blev samma som deras slaver jobbade hård för litet lön. Det var inte alla arbetsgivaren som betalade lön utan dem snällaste. Annars de jobbade bara på hård havre brödbete och grön te skull.
Brott mot folk blev oerhörd, börjades underjordiska anhopningar och intellektuella samlingar och bildades olika partier från religiösa till vänstra partier.
Vänstra partier var maoister, sovjetester och obundna partiet. De delades också senare på flera grupper.
Högerextremister för det mesta var arton religiösa partier och ett nationalist parti som kallades Afghan nationalt parti.
1973sovjetesternas första statskupp i landet som monarkin avskaffas av M. Daoud och ersätts av första republiken, där han blev president. Börjades bra och alla var glada och hoppfulla, men efter första perioden såg vi ingenting utan prat. Och prat fyller inte magen.
1978 sovjetesternas andra statskupp som installerade andra republiken efter kommunistiskt.
Nu var alla glada och började stödja de. Men tyvärr landets folk hade ingen tur efter några dagar de började först fånga vänstra högra partiernas ledare och bästa medlemmar och sedan dödade dem på grymmaste sätt.
Börjades inbördeskrig i landet. Folket reste sig mot dem, och USA – stödda krigsherrar tog deras händer och blev deras ledare gjorde upprör mot den Sovjetstödda regeringen i landet.
1980 år invaderade Sovjetunionen i mitt hemland och kriget trappades upp när båda sidor började bomba och döda folket med moderna vapen.
Efter Sovjets uttåg 1989 bröt ett inbördeskrig ut där olika grupper slogs om makten i landet.
Att kalla varandra bandit och Kummonist försvann och väktigaste var bara nationalitet.
Miljoner av invånare blev flyktingar, och många lever fortfarande i stora läger i Pakistan och Iran.
Många av de har tillbringat hela sina liv i de här lägren. Miljoner har blivit dödade, lemlästade och förlorat synen.
Mer än tretio års krig har också förstört vägar broar och vattendrag. Få människor i mitt hemland har rent drickvatten. Alla krigsgrupper har placerat ut landminor i böndernas åkrar och gjort det omöjligt att odla något där. Motståndare grupper dödar minsveparna också.
Till exempel förra väckan har dödat de sex minsveparna bara i min hemstad. Som en följd av detta dör många människor av svält eller av sjukdomar orsakade av under näring.
Talibanerna tog makten över huvudstaden Kabul i september 1996. De införde de extremt hårda lagar för flickor och kvinnor. Alla skolor för flickor stängdes, kvinnor fick inte längre arbeta och de tvingades klä sig på ett särskilt sätt.
Böckerna brändes, teveapparater slogs sönder och musik i alla former förbjöds.
1997-1998 talibanerna avancerade norrut. De intar och mister staden Mazar-i-Sharif ett flertal gånger; i augusti 1998 tar de definitivt i besättning. Kommendant generalmajor A. Rashid (Dustom) drar sig bakåt och talibaner dödade alla som de vill ha utan att se på att det är småbarn eller gammal, kvinna eller man. De hade taget från M. Omar två timmers massakers tillstånd men deras kommendant dröjde den till två dagar samma som hans present till sina krigare.
هیچ نظری موجود نیست:
ارسال یک نظر