Sten Tolgfors
(m)
Försvarsminister
Afghanistans
svåra väg mot demokrati
Tisdag 26 februari
kommer Afghanistans utrikesminister, Dr Rangin Dadfar Spanta, på besök till
Stockholm. Sverige har länge engagerat sig i Afghanistan. Under ett seminarium
på UD tidigare i år satte ambassadör Ann Wilkens, tidigare Sveriges Afghanistanambassadör,
ord på vad som är den kanske största utmaningen i ett av världens fattigaste
länder.
- Ingen vill ha
tillbaka det talibanska förtrycket, men om regeringen i Afghanistan inte orkar
satsar man på den som är starkast.
INCLUDEPICTURE
"http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/88/46/90c95321.jpg"
\* MERGEFORMATINET µ §Afghanska polisrekryter vid ett träningsläger i närheten
av Gardez, Afghanistan, 17 mars 2007. Foto: Michael Bracken, U.S. Army.
Creative Commons.
Bilden av Afghanistan
har flera sidor. Det har gjorts betydande framsteg, men det finns också växande
utmaningar. Dagens situation i Afghanistan präglas av svår fattigdom,
undermålig levnadsstandard, en svag statsapparat, utbredd korruption och
otrygghet för invånarna. På grund av den förvärrade säkerhetssituationen står
Afghanistan högt på agendan för både FN, EU, Nato och inte minst Sverige.
Långvarigt svenskt
engagemang
Det svenska biståndet
till Afghanistan är betydande. Sverige anslår årligen cirka 350 miljoner
kronor, vilket gör landet till den största mottagaren av svenskt bistånd i
Asien. Det svenska stödet går i dag framför allt till att möjliggöra
grundläggande utbildning (inte minst för flickor), stärka en svag
statsförvaltning, röja ett ofantligt antal minor, bygga upp vad som i dag är en
undermålig infrastruktur och till stöd för insatser som bidrar till att stärka
respekten för de mänskliga rättigheterna. Sverige satsar särskilt mycket på att
genom biståndet stärka de afghanska kvinnornas ställning.
Vårt engagemang i Afghanistan
går mer än 25 år tillbaka i tiden, bland annat genom omfattande insatser från
Svenska Afghanistankommittén (SAK). Under flera år var SAK den största
arbetsgivaren i Afghanistan och i dag har de 5 000-6 000 anställda i landet.
Det humanitära biståndet
inleddes efter att Sovjetunionen år 1979 invaderat landet för att kuva ett ökat
folkligt motstånd mot det regerande kommunistpartiet. Därefter följde tio år av
krig mellan sovjetiska trupper och afghanska rebeller. Sovjet drog sig tillbaka
1989 och tre år senare besegrades kommunistregimen. Som en följd av detta
blossade strider mellan olika rebellgrupper upp. Segrande ur kampen gick
talibanerna, som från 90-talets mitt upprättade ett fundamentalistiskt styre
vilket kännetecknades av grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Särskilt kvinnorna var förtryckta i talibanernas Afghanistan. I kriget efter
terrorattackerna 11 september 2001 drevs talibanerna i sin tur från makten.
Efter införandet av en ny konstitution med påföljande presidentval 2004 tillträdde
Hamid Karzai som Afghanistans nye ledare i oktober samma år. Sedan
parlamentsvalet 2005 styrs landet också av den första folkvalda församlingen på
över 30 år.
Situationen i
Afghanistan är fortfarande mycket svår. Trots talibanregimens fall och den
omfattande internationella närvaron har säkerhetssituationen försämrats, främst
i de södra delarna av landet. Afghanistan måste byggas upp från grunden.
Samtidigt utgör den fortsatt ökande odlingen av opiumvallmo och de forna
krigsherrarnas fortsatta inflytande stora utmaningar för den afghanska staten.
Det är mot bakgrund av över 25 års oavbrutet krig som Sverige bidrar med ett
stort bistånd för att stärka fred och demokrati i Afghanistan.
Militär närvaro
nödvändig för demokrati
Afghanistans utveckling
och återuppbyggnad förutsätter emellertid en grundläggande säkerhet och
stabilitet. Sedan 2001 befinner sig en FN-mandaterad och Nato-ledd
säkerhetsstyrka, ISAF (International Security Assistance Force), i landet.
Styrkans huvuduppgift är att bistå den afghanska regeringen med att
upprätthålla säkerheten. Därmed kan man skapa förutsättning för regeringen att
verka i hela Afghanistan, samt möjliggöra för FN och andra hjälporganisationer
att genomföra såväl återuppbyggande som humanitära insatser. Sedan 2002 bidrar
Sverige med 350 soldater till styrkan, som i dag utgörs av 47 000 soldater från
42 länder.
ISAF har en viktig del
i uppgiften att stärka Afghanistan på vägen mot demokrati, vilket kräver både
uthållighet och långsiktighet. Det kommer att bli en snårig vandring, framför
allt med tanke på att styrkans motstånd i Afghanistan talar mer om heligt krig
än kampen mot terrorism.
هیچ نظری موجود نیست:
ارسال یک نظر