Afghanistan idag
I och med terroristattackerna i USA den 11 september 2001 förändrades situationen i Afghanistan dramatiskt. Terrornätverket Al-Qaida, som låg bakom dåden, hade sina baser i Afghanistan och skyddades av landets sittande talibanregim. Därför valde USA att militärt intervenera i landet, vilket ledde till att talibanregimen bröt samman.
I december 2001 samlades de största och mest inflytelserika afghanska grupperna i Petersburg strax utanför Bonn i Tyskland. Mötet ledde fram till det så kallade Bonnavtalet enligt vilket en övergångsregering tillsattes med Hamid Karzai som president. En ny konstitution antogs i januari 2004. I presidentvalet som hölls i oktober 2004 vann Karzai en majoritet av rösterna. En reforminriktad regering utsågs i slutet av december 2004.
Den så kallade Bonnprocessen avslutades formellt i och med att parlamentsval genomfördes i september 2005. Som uppföljning till Bonnprocessen anordnades en internationell konferens i London i månadsskiftet januari-februari 2006. Vid Londonkonferensen kom Afghanistan och det internationella samfundet under FN:s ledning överens om en plan för den fortsatta demokratiseringen och utvecklingen av Afghanistan. Överenskommelsen som går under beteckningen Afghanistan Compact (ung. Afghanistanavtalet) utgör ett ramverket för samarbetet mellan Afghanistan och världssamfundet och innehåller mål och delmål för successivt förbättrande av säkerhetssituationen, uppbyggande av stats- och samhällsinstitutionerna och respekt för de mänskliga rättigheterna, samt för den ekonomiska och sociala utvecklingen i Afghanistan.
Situationen i Afghanistan är fortfarande mycket svår, men talibanregimens fall och den omfattande internationella närvaron har ändå skapat en möjlighet att återuppbygga landet. Omkring tre miljoner afghanska flyktingar har under det senaste halvdecenniet återvänt från grannländerna Iran och Pakistan. Afghanistan måste dock byggas upp från grunden och det handlar inte sällan om att skapa helt nya stats- och samhällsstrukturer. Fortsatta attacker från militanta islamister, den omfattande illegala odlingen av opiumvallmo och ett negativt inflytande från lokala maktspelare utgör några av de största utmaningarna för den nya afghanska staten.
Samtidigt har också många framsteg gjorts på utvecklingsområdet. FN uppskattar exempelvis att närmare 80 procent av befolkningen idag har tillgång till grundläggande hälsovård i sitt område. Ökade möjligheter till skolgång, inte minst för flickor, är ett annat exempel på hur det internationella samfundets stöd har lett till resultat. Idag går närmare 6 miljoner barn i skola, jämfört med mindre än en miljon under taliban. Fortfarande är dock alltför få av dessa flickor, ca 30 procent.
هیچ نظری موجود نیست:
ارسال یک نظر