۱۳۸۹ مرداد ۱۴, پنجشنبه

DAOUD Kina, juli 1973 - april 1978


DAOUD Kina, juli 1973 - april 1978

The welcome Daoud received on returning to power on July 17, 1973 reflected the citizenry's disappointment with the lackluster politics of the preceding decade. De välkomnar Daoud den återvänder till makten den 17 juli 1973 återspeglas medborgarna besvikelse med lackluster politik av det föregående årtiondet. King Zahir's "New Democracy" had promised much but had delivered little. Kung Zahir: s "Ny demokrati" hade lovat mycket men hade lämnat lite. Daoud's comeback was a return to traditional strongman rule and he was a particularly appealing figure to military officers. Daoud's comeback var en återgång till traditionell strongman regel och han var en särskilt tilltalande figur till tjänstemän inom det militära. As prime minister, Daoud had obtained large supplies of modern arms from the Soviet Union and he had been a former army officer himself. Som statsminister, Daoud hade fått stora leveranser av moderna vapen från Sovjetunionen och han hade en fd arméofficer själv. Also, his strong position on the Pashtunistan issue had not been forgotten by conservative Pashtun officers. Också, hans starka ställning på Pashtunistan frågan inte hade glömt av konservativa Pashtun officerare.
Daoud discussed rebellion for more than a year with various opposition elements--both moderates and leftists, including military officers who were members of both the Khalqi and Parchami factions of the PDPA. Daoud diskuteras uppror i mer än ett år med olika oppositionen - både moderaterna och vänstern, inklusive militära officerare som var medlemmar i både Khalqi och Parchami fraktioner av PDPA. Certainly the communists had worked vigorously to undermine Zahir Shah's experiment in constitutional democracy. Visst kommunisterna hade arbetat med kraft att undergräva Zahir Shah s experiment i konstitutionell demokrati. Their inflammatory speeches in parliament and organized street riots were tactics which alarmed the king to the degree that he refused to sign the law legalizing political parties. Deras provocerande tal i parlamentet och organiserade gatan upplopp var taktik som oroar kungen till den grad att han vägrade att underteckna lagen legalisera politiska partier. Karmal's Parcham faction became integrally involved in planning the coup. Karmal: s Parcham fraktion blev inbyggd delaktiga i planeringen av kuppen. There is general agreement that Daoud had been meeting with what he called various "friends" for more than a year. Det råder allmän enighet om att Daoud hade möte med vad han kallade olika "vänner" för mer än ett år. The coup itself was carried out by junior officers trained in the Soviet Union. Kuppen sig själv var utföras av yngre officerare som utbildats i Sovjetunionen. Some Afghans suspected that Daoud and Karmal had been in touch for many years and that Daoud had used him as an informant on the leftist movement. Några afghaner misstänkte att Daoud och Karmal hade varit i kontakt i många år och att Daoud hade använt honom som en uppgiftslämnare på vänsterrörelse. No strong link can be cited to support this, however, other than the closeness between Karmal's father, an army general, and Daoud. Nr starkt samband kan det hänvisas till att stödja detta dock, än närhet mellan Karmal far, en armé allmänhet och Daoud. At the time of the July 1973 coup, which took place when the king was in Italy receiving eye treatment at the medicinal mud baths at Ischia, Italy, it was sometimes difficult to assess the factional and party affiliation of the officers who took place. Despite a number of conversions of Parchamis to the Khalqi faction by the time of the communist coup of April 1978 which overthrew Daoud, both party and factional loyalties became obvious after the PDPA took power. Vid tidpunkten för juli 1973 kupp, som ägde rum när kungen var i Italien som tar emot öga behandling vid medicinsk lera bad på Ischia, Italien, var det ibland svårt att bedöma PARTI och partitillhörighet av de tjänstemän som ägde rum. Trots ett antal omvandlingar av Parchamis till Khalqi fraktion vid tidpunkten för den kommunistiska kuppen i april 1978 som störtade Daoud, både part och PARTI lojaliteter blev uppenbart efter PDPA tog makten.
Although leftists had played a central role in the coup, and despite the appointment of two leftists as ministers, evidence suggests that the coup was Daoud's alone. Även om vänstern hade spelat en central roll i kuppen, och trots utnämningen av två vänsteraktivister som ministrar, tyder på att kuppen var Daoud egna. Officers personally loyal to him were placed in key positions while young Parchamis were sent to the provinces, probably to get them out of Kabul, until Daoud had purged the leftist officers by the end of 1975. Tjänstemän personligen lojala mot honom placerades på viktiga poster medan yngre Parchamis sändes till provinserna, förmodligen för att rädda dem ur Kabul, tills Daoud hade vädras vänsterpressen officerare i slutet av 1975.
The next year, Daoud established his own political party, the National Revolutionary Party, which became the focus of all political activity. Nästa år, Daoud etablerade sitt eget politiska parti, Nationella partiet, som hamnat i centrum för all politisk verksamhet. In January 1977, a loyal jirgah approved Daoud's constitution establishing a presidential, one party system of government. I januari 1977 en loja jirgah godkände Daoud författning om inrättande av en president, en part styrelseskick.
Any resistance to the new regime was suppressed. Något motstånd mot den nya ordningen var undertryckta. A coup attempt by Maiwandwal, which may have been planned before Daoud took power, was subdued shortly after his coup. En kupp försök från Maiwandwal, som kan ha planerat innan Daoud tog makten, var dämpad strax efter sin kupp. In October 1973, Maiwandwal, a former prime minister and a highly respected former diplomat, died in prison at a time when Parchamis controlled the Ministry of Interior under circumstances corroborating the widespread belief that he had been tortured to death. I oktober 1973, Maiwandwal, en före detta statsminister och en högt respekterad fd diplomat, dog i fängelse vid en tidpunkt då Parchamis kontrollerade inrikesministeriet under omständigheter som bekräftar den allmänna uppfattningen att han hade torterats till döds.
While both of the PDPA's factions had attempted to collaborate with Daoud before the 1973 coup, Parcham used its advantage to recruit on an unprecedented scale immediately following the coup. Daoud, however, soon made it clear that he was no front man and that he had not adopted the claims of any ideological faction. Även om båda de PDPA: s fraktioner hade försökt att samarbeta med Daoud före 1973 kupp, Parcham använt sin fördel att rekrytera i en aldrig tidigare skådad skala omedelbart efter kuppen. Daoud dock snart gjort klart att han inte framför mannen och att han hade inte infört krav från alla ideologiska fraktion. He began in the first months of his regime to ease Parcharmis out of his cabinet. Han började i de första månaderna av hans regim för att underlätta Parcharmis av hans kansli. Perhaps not to alienate the Soviet Union, Daoud was careful to cite inefficiency and not ideological reasons for the dismissals. Kanske inte att fjärma Sovjetunionen, Daoud var noga med att nämna ineffektivitet och inte ideologiska skäl för uppsägning. Khalq, seeing an opportunity to make some short-term gains at Parcham's expense, suggested to Daoud that "honest" Khalqis replace corrupt Parchamis. Khalq, ser en möjlighet att göra kortsiktiga vinster på Parcham bekostnad, föreslås att Daoud att "ärliga" Khalqis ersätta korrupta Parchamis. Daoud, wary of ideologues, ignored this offer. Daoud, akta oss för ideologer, ignorera detta erbjudande.
Daoud's ties with the Soviet Union, like his relations with Afghan communists, deteriorated during his five year presidency. This loosening of ties with the Soviet Union was gradual. Daouds förbindelser med Sovjetunionen, var som hans förbindelser med afghanska kommunisterna, försämrades under hans fem år ordförandeskap. Denna uppluckring av banden med Sovjetunionen var gradvis. Daoud's shift to the right and realignment made the Soviets anxious but western observers noted that Daoud remained solicitous of Soviet interests and Afghanistan's representative in the United Nations voted regularly with the Soviet Bloc or with the group of nonaligned countries. Daoud: s övergång till höger och justering gjorts Sovjet angelägen men västerländska observatörer konstaterade att Daoud varit bekymrad av sovjetiska intressen och Afghanistan: s representant i FN röstade regelbundet med Sovjetblocket eller med en grupp av alliansfria länder. The Soviets remained by far Afghanistan's largest aid donor and were influential enough to insist that no Western activity, economic or otherwise, be permitted in northern Afghanistan. Sovjet fortfarande i särklass Afghanistans största biståndsgivare och inflytelserika nog att insistera på att ingen västra verksamhet, ekonomiskt eller på annat sätt, vara tillåtet i norra Afghanistan.
Daoud still favored a state-centered economy, and, three years after coming to power, he drew up an ambitious seven-year economic plan (1976-83) that included major projects and required a substantial influx of foreign aid. Daoud fortfarande höll ett statligt centrerad ekonomin, och tre år efter kommer till makten, han har utarbetat en ambitiös sjuårig ekonomiska planen (1976/83) som innehöll stora projekt och krävs ett betydande inflöde av utländskt bistånd. As early as 1974, Daoud began distancing himself from over-reliance on the Soviet Union for military and economic support. Så tidigt som 1974, Daoud började distansera sig från övertro på Sovjetunionen för militärt och ekonomiskt stöd. That same year, he formed a military training program with India, and opened talks with Iran on economic development aid. Samma år, han bildade en militär utbildning med Indien, och inledde samtal med Iran om ekonomiskt utvecklingsstöd. Daoud also turned to other oil-rich Muslim nations, such as Saudi Arabia, Iraq, and Kuwait, for financial assistance. Daoud också vände sig till andra oljerika muslimska länder, som Saudiarabien, Irak och Kuwait, till ekonomiskt bistånd.
Pashtunistan zealots confidently expected the new president to raise this issue with Pakistan, and in the first few months of the new regime, bilateral relations were poor. Pashtunistan fanatiska anhängarna säkerhet förväntas den nya presidenten att ta upp denna fråga med Pakistan, och under de första månaderna av det nya systemet, bilaterala relationer var dåliga. Efforts by Iran and the United States to cool a tense situation succeeded after a time, and by 1977 relations between Pakistan and Afghanistan had notably improved. Insatser från Iran och USA för att kyla en spänd situation lyckades efter en tid, och genom 1977 relationerna mellan Pakistan och Afghanistan hade framför allt förbättras. During Daoud's March 1978 visit to Islamabad, an agreement was reached whereby President Mohammad Zia ul-Haq of Pakistan released Pashtun and Baloch militants from prison in exchange for Daoud withdrawing support for these groups and expelling Pashtun and Baloch militants taking refuge in Afghanistan. Under Daoud mars 1978 besök i Islamabad, en överenskommelse nåddes där president Mohammad Zia ul-Haq i Pakistan släppt Pashtun och Baloch militanta från fängelse i utbyte mot Daoud dragit tillbaka sitt stöd för dessa grupper och utvisa Pashtun och Baloch militanta flyr in i Afghanistan.
Daoud's initial visit to the Soviet Union in 1974 was friendly, despite disagreement on the Pashtunistan issue. Daoud första besök i Sovjetunionen 1974 var vänliga, trots oenighet om Pashtunistan fråga. By the time of Daoud's second visit in April 1977, the Soviets knew of his purge of the left begun in 1975, his removal of Soviet advisers from some Afghan military units, and his changes in military training whereby other nations, especially India and Egypt, trained Afghans with Soviet weapons. Vid tidpunkten för Daoud andra besök i april 1977, Sovjet kände till hans utrensning av vänster som inleddes 1975, hans avlägsnande av sovjetiska rådgivare från några afghanska militära enheter, och hans förändringar i militär utbildning där andra nationer, framför allt Indien och Egypten, utbildade afghaner med sovjetiska vapen. Despite official goodwill, unofficial reports circulated of sharp Soviet criticism of anticommunists in Daoud's new cabinet, of his failure to cooperate with the PDPA, and of his criticism of Cuba's role in the nonaligned movement. Trots officiell goodwill, inofficiella rapporter skickas ut av kraftiga sovjetiska kritik av anticommunists i Daoud nya skåp, av sin under låtenhet att samarbeta med PDPA, och hans kritik av Kuba: s roll i den alliansfria rörelsen. Furthermore, Daoud was friendly with Iran and Saudi Arabia, and he had scheduled a visit to Washington for the spring of 1978. Dessutom Daoud var vänlig med Iran och Saudiarabien, och han hade planerat ett besök i Washington för våren 1978.
By 1978 Daoud had achieved little of what he had set out to accomplish. Genom 1978 Daoud hade uppnått så mycket av vad han ville åstadkomma. Despite good harvests in 1973 and subsequent years, no real economic progress had been made, and the Afghan standard of living had not improved. Trots goda skördar under 1973 och följande år, inga verkliga ekonomiska framsteg gjorts, och den afghanska levnads standard hade inte förbättrats. By the spring of 1978, he had alienated most key political groups by gathering power into his own hands and refusing to tolerate dissent. Senast våren 1978 hade han fjärmat sig mest centrala politiska grupper genom att samla makten i egna händer och vägrar att tolerera oliktänkande. Although Muslim fundamentalists had been the object of repression as early as 1974, their numbers had nonetheless increased. Även muslimska fundamentalister hade varit föremål för förtryck så tidigt som 1974, deras antal har dock ökat. Diehard Pashtunistan supporters were disillusioned with Daoud's rapprochement with Pakistan, especially by what they regarded as his commitment in the 1977 agreement not to aid Pashtun militants in Pakistan. Diehard Pashtunistan supportrar var besvikna med Daoud närmande med Pakistan, framför allt genom vad de betraktas som hans engagemang i 1977 års överenskommelse inte stöd Pashtun militanta i Pakistan.
Most ominous for Daoud were developments among Afghan communists. Mest illavarslande för Daoud var utvecklingen bland afghanska kommunisterna. In March 1977, despite reaching a fragile agreement on reunification, Parcham and Khalq remained mutually suspicious. The military arms of each faction were not coordinated because, by this time, Khalqi military officers vastly outnumbered Parchami officers and feared the latter might inform Daoud of this, raising his suspicion that a coup was imminent. I mars 1977, trots att nå en bräcklig överenskommelse om återförening, Parcham och Khalq varit ömsesidigt misstänksamma. Militära grenar av varje fraktion inte samordnas, eftersom den här gången, Khalqi militärer vida fler än Parchami officerare och befarade att det senare kan informera Daoud i denna, Höja sin misstanke om att en kupp var nära förestående. Although plans for a coup had long been discussed, according to a statement by Hafizullah Amin, the April 1978 coup was implemented about two years ahead of time. Även om planer på en kupp hade diskuterats länge, enligt ett uttalande av Hafizullah Amin, i april 1978 kupp genomfördes ungefär två år framåt i tiden.
The April 19, 1978, funeral for Mir Akbar Khyber, a prominent Parchami ideologue who had been murdered, served as a rallying point for Afghan communists. Den 19 april 1978, begravning för Mir Akbar Khyber, en framträdande Parchami ideolog som hade blivit mördade, fungerat som en samlingspunkt för afghanska kommunisterna. An estimated 10,000 to 30,000 persons gathered to hear stirring speeches by Taraki and Karmal. Shocked by this demonstration of communist unity, Daoud ordered the arrest of PDPA leaders, but he reacted too slowly. Uppskattningsvis 10 000 till 30 000 personer samlats för att höra omrörning tal av Taraki och Karmal. Chockad över denna demonstration av kommunistiska enighet, Daoud beordrade gripandet av PDPA ledare, men han reagerade för långsamt. It took him a week to arrest Taraki, and Amin was merely placed under house arrest. Det tog honom en vecka att gripa Taraki, och Amin var bara satt i husarrest. According to later PDPA writings, Amin sent complete orders for the coup from his home while it was under armed guard using his family as messengers. Enligt senare PDPA skrifter, Amin skickas komplett order på kuppen från sitt hem medan det var under beväpnad vakt med hjälp av hans familj som budbärare. The army had been put on alert on April 26 because of a presumed "anti-Islamic" coup. Given Daoud's repressive and suspicious mood, officers known to have differed with Daoud, even those without PDPA ties or with only tenuous connections to the communists, moved hastily to prevent their own downfall. Armén hade fått larm om den 26 april på grund av en förmodad "anti-islamiska" kupp. Tanke Daoud: s repressiva och misstänkta humör, befäl kända för att ha skilt sig med Daoud, även de utan PDPA band eller med endast svagt anslutningar till kommunister, flyttas snabbt för att förhindra deras egen undergång.
On April 27, 1978, a coup d'état beginning with troop movements at the military base at Kabul International Airport, gained ground slowly over the next twenty-four hours as rebels battled units loyal to Daoud in and around the capital. Den 27 april 1978, en statskupp som börjar med Trupprörelser vid militärbasen på Kabul International Airport, vunnit mark långsamt under de kommande tjugofyra timmar som rebellerna kämpade enheter lojala mot Daoud i och runt huvudstaden. Daoud and most of his family were shot in the presidential palace the following day. Daoud och de flesta av hans familj sköts i presidentpalatset nästa dag. Two hundred and thirty-one years of royal rule by Ahmad Shah and his descendants had ended, but it was less clear what kind of regime had succeeded them. Två hundra och trettioett år av Royal regel av Ahmad Shah och hans ättlingar hade upphört, men det var mindre klart vilken regim hade lyckats dem.
Data as of 1997

هیچ نظری موجود نیست: