Mujahidins Försök att styra- 1992-95
Mujaddidi had little chance to organize a government during his two months as interim president. Mujaddidi hade små möjligheter att organisera en regering under sina två månader som interimistisk ordförande. Hekmatyar was an immediate threat: Mujaddidi was nearly killed when his plane was hit by a Hezb rocket. Hekmatyar var ett omedelbart hot: Mujaddidi var nästan dödades när hans plan blev påkörd av en Hezb raket. The cumbersome Leadership Council assured meddling by the parties, and the government's very uncertain security depended on a motley mix of army units taken over from Najib's government, Mausood's forces, and elements of Dostam's militia. Attempting to find maneuvering room, Mujaddidi favored Dostam as a regional power whom he might balance against Massoud, who had taken charge of the defense ministry. Den besvärliga Leadership Council säker på inblandning av parterna, och regeringens mycket osäker säkerhet var beroende av en brokig blandning av arméförband tagit över från Najib: s regering Mausood styrkor, och delar av Dostam: s milis. Försök att hitta manövrerande rum, Mujaddidi gynnade Dostam som en regional stormakt som han kan balansera mot Massoud, som hade tagit ansvar för försvarsdepartementet. The President raised Dostam's rank from militia chief to senior army general. Ordföranden tog upp Dostam rankning från milisen chef till ledande armén allmänhet.
Mujaddidi attempted to extend his short term, but lacked the political leverage to offset the military weakness of his party. His resentment toward Rabbani, his successor, would later add to the rivalries between mujahidin politics. Mujaddidi försökt att utvidga sitt kort sikt, men saknade den politiska inflytande för att kompensera för den militära svagheten i hans parti. Hans förbittring mot Rabbani, hans efterträdare, skulle senare lägga till rivalitet mellan Mujahidin politiken.
Rabbani and Massoud attempted to create a national army by recruitment of mujahidin rank and file primarily to gain government control over Kabul itself. Rabbani och Massoud försökte att skapa en nationell armé genom rekrytering av Mujahidin MANSKAP främst för att få regeringen kontroll över Kabul sig. It had been divided into separate armed camps of mujahidin who settled among their own ethnic groups clustered in separate neighborhoods. Det hade varit uppdelat i olika väpnade läger i Mujahidin som bosatte sig bland sina egna etniska grupper sammanförs i separata områden. These efforts were interrupted by Hekmatyar's first major rocket attack on the city in August, 1992. Dessa insatser har avbrutits av Hekmatyar: s första stora raket angrepp på staden i augusti 1992. His forces were pushed back jointly by Massoud and Dostam. Hans krafter har flyttats fram till gemensamt av Massoud och Dostam. Under Pakistani pressure Rabbani agreed to a cease-fire which brought general peace to the city for more than three months. Enligt pakistanska tryck Rabbanis överens om att en vapenvila som hade väckt allmän fred till staden för mer än tre månader. Massoud attempted to recruit leaders from other parties, including the Shias, for senior military positions. Mazari's Hezb-i-Wahdat party was assigned two cabinet positions. Massoud försökte rekrytera ledare från andra parter, inklusive shiamuslimerna, för ledande militära positioner. Mazari: s Hezb-i-Wahdat part tilldelades två skåp positioner.
With Hekmatyar apparently deflated, Rabbani's government concentrated on preparing for a national shura which was to draft a constitution and choose an interim government for the next eighteen months. Med Hekmatyar uppenbarligen deflateras, Rabbani regering koncentrerad på att förbereda för en nationell shura som var att utarbeta en författning och välja en interimsregering för de kommande arton månaderna. The accord reached in Peshawar in April called for elections at the end of the second interim period. Den överenskommelse som nåddes i Peshawar i april kallas för valet i slutet av den andra perioden. The Leadership council gave Rabbani an extension until December to complete the drafting. Den Leadership Council gav Rabbani en förlängning till december för att slutföra utarbetandet. His proposal for the next interim period was ambitious. Hans förslag till nästa delårsperiod var ambitiösa. He called for a Shura-yi-Ahl-i Hal-u-'Aqd (Council of Resolution and Settlement). Han efterlyste en Shura-yi-Ahl-i Hal-u-'Aqd (rådets resolution och avveckling). A comprehensive effort was made to convene a large assembly representing sentiment in every district in the country. En omfattande ansträngningar gjorts för att sammankalla en stor församling som representerar känslor i varje distrikt i landet. Some 1,400 representatives were brought to Kabul in mid-December where they overwhelmingly (916 to 59 with 366 abstentions) voted to elect Rabbani to a full two-year term, not the eighteen months mandated by the Peshawar accords. Vissa 1 400 företrädare fördes till Kabul i mitten av december var de överväldigande (916 - 59 med 366 nedlagda röster) röstade för att välja Rabbani till en full mandatperiod på två år, inte arton månader på uppdrag av Peshawar stämmer.
The backlash from this decision reshuffled alignments and took the Islamic Republic's politics in an uncharted direction. Också av detta beslut omplacerades anpassning och tog den islamiska republikens politik i ett okänt håll. Among the major parties only Jamiat (from which Rabbani formally resigned to assume the new presidency), Muhammad Nabi's Harakat, and Sayyaf's Ittehad accepted the election. Bland de stora partierna endast Jamiat (som Rabbani formellt avgått att anta det nya ordförandeskapet), Muhammad Nabi: s Harakat, och Sayyaf: s Ittehad accepterade valet. Gailani and Mujaddidi (vexed already by the extension of Rabbani's term) joined Khalis, Hekmatyar, Mazari, and Dostam to oppose it on grounds that the election had been rigged and was not representative of the country. Gailani och Mujaddidi (kniviga redan vid utbyggnaden av Rabbani tid) gick Khalis, Hekmatyar, Mazari, och Dostam att motsätta sig det på grund av att valet hade varit manipulerade och inte var representativ för landet. Rabbani had attempted to garner a popular mandate and instead had united his rivals, greatly strengthening Hekmatyar's position. Rabbani hade försökt att vinna ett folkligt mandat och i stället hade enat hans rivaler avsevärt stärka Hekmatyar ståndpunkt.
Rabbani was immediately thrown on the defensive, politically and militarily. Rabbani var omedelbart kastas på defensiven, politiskt och militärt. Alienated by government attempts to get control of the city, the Shia Wahdat had attacked the government in western Kabul before the council met and was temporarily supported by Dostam's units on the other side of the city. Alienerade av regeringens försök att få kontroll över staden, den shiamuslimska Wahdat hade angripit regeringen i västra Kabul före rådets möte och var för tillfället stöds av Dostam enheter på andra sidan staden. These assaults were quickly repulsed, but immediately after Rabbani's election Hekmatyar attacked with Wahdat support. Dessa övergrepp var snabbt avsky, men omedelbart efter Rabbani val Hekmatyar attackerades med Wahdat stöd. The city was again massively rocketed until mid-February. Staden var en gång kraftigt rocketed fram till mitten av februari. Only three foreign embassies remained open in the capital: Italy's, India's, and China's. Endast tre utländska ambassader är öppna i huvudstaden: Italien: s, Indiens och Kinas. For the government there was one compensation: Sayyaf, the most consistent ideologue of the party leaders, maintained his alliance with the government in order to pursue his sectarian struggle with the Shias För regeringen fanns det en ersättning: Sayyaf, den mest konsekventa ideolog av partiledarna, vidhöll sin allians med regeringen för att utöva sin sekteristiska kamp med shiamuslimerna
venal as the rest of the Mujahidin leaders, the Taliban claimed the exclusive right to rule. Branding de Rabbani regeringen som korrupt och korrumperad som resten av Mujahidin ledare, talibanerna hävdade ensamrätt att regeln. After two weeks of negotiations, government forces drove the Taliban and the Hezb-i-Wahdat out of Kabul's southern suburbs. Efter två veckors förhandlingar, regeringsstyrkorna körde talibanerna och Hezb-i-Wahdat ur Kabul: s södra förorter. Within a week, the Taliban were forced back into Logar and Wardak provinces and the capital was freed from rocketing. The offensive it had launched against Ismael Khan's positions in southern and western Afghanistan were repulsed in April and May. Yet, by early summer the Taliban had stabilized their positions on all fronts. Inom en vecka, talibanerna tvingades tillbaka till Logar och Wardak provinser och huvudstaden befriades från skjuter i höjden. Anfallet hade inletts mot Ismael Khan ståndpunkter i södra och västra Afghanistan var avsky i april och maj. Men i början av sommaren talibanerna hade stabiliserat sina positioner på alla fronter. After three months of fighting the government had failed to dislodge it from Maidan Shahr, twenty-five kilometers south of Kabul. Efter tre månader för att bekämpa regeringen hade misslyckats med att rubba den från Maidan Shahr, tjugofem kilometer söder om Kabul. In addition to its core region centering on Kandahar, the Taliban continued to control parts of Wardak, Logar, Helmand, Farah, Nimroz, and Uruzghar provinces. Utöver den ordinarie region centrering på Kandahar, talibanerna fortsatte att kontrollera delar av Wardak, Logar, Helmand, Farah, Nimroz, och Uruzghar provinser. By mid-June a short ceasefire with the prospect of negotiations was agreed on. I mitten av juni ett kort vapenstillestånd med tanke på förhandlingar kom man överens om.
Its spectacular emergence notwithstanding, the Taliban leadership confronts an anomalous situation. Sin spektakulära uppkomst Trots de talibanska ledarna ställer en egendomlig situation. In negotiating with the Rabbani government, it runs the risk of losing its aura of deliverance and being perceived instead as another regional warlord power. I förhandlingarna med Rabbani regeringen, det löper risk att förlora sin aura av befrielse och uppfattas i stället som en annan regional krigsherre makt. How that might affect its popular support or the elan of its soldiers is not yet clear. Hur som kan påverka dess folkligt stöd eller Elan av dess soldater är ännu inte klart. It has dramatically changed the Afghan political equation, but its emergence as a major contender has made a political solution leading to peace more problematic. Det har dramatiskt förändrat den afghanska politiska ekvation, men dess uppkomst som en stridbar har gjort en politisk lösning som leder till fred mer problematisk. 
هیچ نظری موجود نیست:
ارسال یک نظر