mitt hemland Afghanistan ميهن عزيزمن افغانستان
allt om mitt hemland Afghanistan همه چيز راجع به ميهن عزيز من افغانستان به زبان فارسي و سوِئيدي
۱۳۹۱ اسفند ۲۳, چهارشنبه
۱۳۹۱ اسفند ۱۴, دوشنبه
با حقایق پنهان در تاریخ افغانستان آشنا شويد
با حقایق پنهان در تاریخ افغانستان آشنا شويد

توردیقل میمنگی

توردیقل میمنگی
قسمت نهم
جمعۀ سیاه بیست ودوم دلو
1343 خورشیدی یا کربلای آدمسوزی سرپل توسط اسحق زایی ها
محمد گل مهمند ودیگر
مستبدین قبیله سالاربا تعمیل سیاست های حاکمیت تک قومی وهویت ستیزی بر علیه
سایراقوام وملیت های این کشور، آتشی را بر افروختند که دود آن تا هنوزهم چشم مردم
مارا کور، وزندگی ایشان را مملو از زهر تعصب وبی اعتمادی نسبت به همدیگر نموده
است.
فاجعۀ آدم سوزی جمعۀ خونین
یا بیست ودوم دلو 1343خورشیدی در سرپل وهزاران حادثۀ دیگری که قبل از آن وبعداز آن
واقع گردیده، همه وهمه ریشه دربیشۀ بی عدالتی ها وروابط نا سالمی دارد که توسط این
بیگانه پرستان خودی نما وستمگاران بی مروت، درین خطه بذر گردیده، واین وجدان
باختگان تشنۀ قدرت وجبروت شیطانی، با تحمیق واسیر سازی قوم وقبیلۀ خود در قید
مناسبات منحوس قبیلوی، آن خود گم گشتگان تاریخ را، شلاقی ساختند،درجهت سرکوب ونابود
سازی دیگر همدیاران ایشان که، در کشتی بی بادبان سرنوشت شوم همه باهم همسفر اند.
هرباریکه یاد آن روز
گاران وحشت وبربریت درذهنم خطور میکند، وشرایط وحشتناک امروزی کشوری را که ما متعلق
به آنیم، بابرخورد های وحشیانه ودور ازکرامت انسانی ومغایر با ارزش های اسلامی
قبیله سالاران فاشیست ودست پروردگان جنایتکار عبدالرحمان خان ها، محمد گل مهمند ها،
هاشم خان ها، داؤد خان هاودیگرقبیله پرستان،در چهره های مختلف دینی وغیر دینی
برعلیه خلق های محکوم، باالخاصه تورکان این دیاردر گذشته وحال از نظر میگذرانم،
جهان برای من به فریاد دادخواهانۀ مبدل میشود، ازحنجرۀ هزاران انسان مظلوم درین
شکنجه گاه جهنمی بنام افغانستان، با شکنجه گران بی مروت وخرد گریزی که حتی به نفع
حاکمیت خود نیز حاضر به پذیرش ارزش های یک حکومت داری سالم ومطابق به نیازمندی های
جامعه نبوده، ازابتدای ظهور تا اکنون که قرن بیست ویکم تاریخ است، بجزازتوجه به
داشتن قدرت کشتار، اختیارچپاول وصلاحییت معامله با اجانب به هیچ چیز دیگری
نیاندیشیده، وهیچ درسی از درسهای انسانیت وزندگی انسانی را در جهت تحول پسندی
واحترام به ارزش های انسانی نیاموخته اند.
این قبیله پرستان، دیوانۀ
داشتن قدرت وانحصارحاکمیت اند! اما چه نوع قدرت وکدام حاکمیتی؟؟؟؟برای آنها بی
مفهوم است!!!!!فقط قدرت برای کشتن واختیارات برای تاراجگری وبس!!!!
تاریخ همواره شاهد تلاش
انسانها درجهت کسب قدرت وافزایش توانمندی، بخاطر نیل به اهداف وغایه های بلند
پروازانۀ انسانی ویا هم تأسیس پایگاه های خارق العادۀ زمامداری بر جهان ویا بخشی از
آن بوده است که، اگراز یک طرف تلاشهای علمی وفرهنگی متفکرین ودانش پژوهان را یکجا
با مجموع انسانهای همزیست در یک جامعه با خود داشته، ازجانب دیگرجنگ ها ولشکر کشی
هایی را هم، با همه ویرانگری های وحشت انگیزآنها در صفحات خویش درج نموده
است.
یعنی انسانها همیشه در
جستجوی قدرت وحاکمیت در اجتماع وطبیعت ماحول خود بوده اند، که این امر در بخشی با
تجسس وتفحص های علمی وفرهنگی توأم بوده ودر بخش دیگری هم جنگ های خونینی راکه باعث
پدیدار شدن امپراطوری های بزرگ ونیرومندی در مناطق مختلف جهان گردیده است، با خود
داشته که گاهی در بستر آن امپراطوری هازمینه های بزرگترین انکشافات وتحولات زندگی
انسانها مساعد گردیده وازخاکسترجنگ ها، انسانها ارزش های والای در صلح زیستن
ومتعالی زیستن را فرا هم آورده اند که، در یک کلام دستآورد های محیرالعقول امروزی
انسان تا اندازۀ زیادی محصول همین جاه طلبی وقدرت خواهی بی انتهای
انسانهاست.
ولی قدرت زبون غارتگری
وطفیلی گری عدۀ غارتگر وبی فرهنگ که در هر جا طعمۀ در نظر آید بدانجا هجوم برند
وازحاصل رنج دیگران برای خود سرمایۀ زندگی فاقد خلاقیت وتکامل اندوزند، پست ترین
شکل رهزنی وبی عاریتی است که، تمامی نا توانی های غریزی خودرا با غارت دسترنج
دیگران تکاپو نموده ، ازافتخاروشهامت انسانی حرفی برای گفتن نخواهند داشت. ولو که
خود مدعی داشتن آن فضایل باشند.
تهاجمات غیر انسانی که
بخاطردستیابی به قدرت چپاول، وانهدام پایه های تمدن وفرهنگ دیگر اقوام وملیتها، در
یک قلمرو واحد دولتی سازماندهی وعملی میشود، وطی آن گروهی ازانسانهای بی دفاع
درحالت اطاعت وفرمانبرداری کامل از کلیه قوانین ومقررات جاری دولتها، صرفاً
بخاطرداشتن زبان، فرهنگ، نژاد، قوم، ملیت ومذهب متفاوت با قبایل بر سر اقتدار،
همیشه ودر هر حالتی هدف تیراستبداد، تا سرحد اعمال بد ترین برخورد های تبعیض
آمیزوتعصب آلود فاشیستی قرارگرفته وساحۀ مسکونی ایشان با جمیع داشته های حیه وغیر
حیۀ خود، هدف جنگی تعریف وهر زمانی مورد تجاوز وغارت واقع شود، ماهیتاً غارتگری
ورهزنی است، که قدرت های اعمال شده درین گونه تهاجمات هم بجز ازتوان وقدرت جنایت
ورهزنی دیگر هیچ نامی را نمیتواند بر خود اتخاذ کندوحاکمیت های بر خاسته از این
بربریت نیز حاکمیت حیوانی ودور از تصورات انسانی بی دست آوردی است که مردم ما
همواره آنرا تحمل نموده اند وهمین اکنون نیز در حال تحمل وقربانی دادن در برابر آن
میباشند.
هموطن! آن فریاد های
جگرخراش ومظلومانۀ دهاقین بینوا ومظلوم قریۀ بغاوی که، درآن روز جمعۀ سیاه بیست
ودوم دلو 1343 خورشیدی، درزیرسم سطوران بی مروت ترین جانیان بی عاطفۀ تاریخ، جان
های شیرین خودرا از دست دادند، فریاد جانگدازدیروز وامروزتوست، که هرزمانی بگونۀ
شکنجه ات میدهند.
گاهی با جنگ، گاهی با فقر
وگرسنگی وگاهی هم با آوردن بی رحم ترین قاتلین از سراسر جهان تحت عناوین مختلف.
بابمب وراکت تکه تکه ات میکنند، گلویت را در سلاخ خانه های فاشیستی قبیله پرستان
طالب میبرند،وسنگسارت میکنند ونامش را میگذارند شریعت، دین وناموس
قبیله!!!!
آن صدا صدای مظلومیت
انسان این سرزمین در طول سده ها ودهه های متوالی تاریخ است که دراین زندان فقر وعقب
ماندگی، جهل وخرافات، بردگی واسارت بد ترین وحیوانی ترین شکنجه هارا جبراً متحمل
گردیده وهمه چیزش از نان تا شعور، از ناموس تا قدسی ترین اعتقادات غارت گردیده، وبا
سر گشتگی تمام دست نجات بردامن هر اهریمنی دراز میکند که، تا باشد نوری از قلب سیاه
زمان برون آید ورهنمای نجاتش شود.
من این حادثۀ شوم تاریخ
سرزمین من وتو را یکبار دیگراز بوتۀ فراموشی بیرون میکشم، تا تو بدانی که انسان
درین جهنم با چه قساوتی شکنجه گردیده، و مردم این ظلمتکده صرفاً بجرم تعلق داشتن به
قوم وقبیلۀ معین، داشتن تاریخ، زبان وفرهنگ خودش چه مذلت هارا متحمل گردیده
است!!
من مینویسم ! برای آنکه با
درک حقایق گذشته از کنه بدبختی ها وبی باوری های امروز آگه شوی وبدانی که چرا مردم
این سرزمین بعد چندین دهه جنگ هنوز هم در آتش جنگ میسوزند، وریشۀ درخت اعتماد درین
آب وخاک خشکیده است.
این بدبختی ها همه ریشه
در تاریخ وزندگی مردم من و تودارند، که طی آن همواره گروهی ستمگر ودیگران ستم کش
ومظلوم بوده اند.
خلقی با تمام نجابت وپاکی
تحمیق وبه شمشیر دست ستمگاران خودی ونوکران اجنبی مبدل میشوند وخلق های دیگرهمیشه
ودر کلیه حالات محکوم اند ومجرم!زیرا که از تبار وقبیلۀ دیگری اند وبنابه پنداشت
قبیله پرستان از خون ونژاد ایشان نیستند! باید است نابود شوند!! کمترین جرم ایشان
ازبیک بودن، تورکمن بودن، هزاره بودن، تاجیک بودن، پشه ای بودن، بلوچ بودن،
نورستانی بودن، ایماق بودن وغیره است که، جرمی قابل مجازات در همه ادوار تاریخ، از
طرف فاشیست ها وقبیله سالاران محسوب میگردد.
ستمگری درین کشور میراث
شوم سده های متوالی تاریخ ومذهب حقیقی زمامداران جبار وبی مروتی است که ، کمترین
تقاضای شان از باشندگان این خطه بردگی بی چون وچرا است وبس!!!
وهستند گروه هایی که همین
اکنون هم راه بقای خودرا در ادامۀ جنگ وشیوع بیداد گری ها به همان گونۀ دیروزجستجو
میکنند واز دیدن فضای زندگی امروزبا نیازمندی های امروزی آن کاملاً نا بینا اند!!!
نه زمان را درک میکنندونه هم نیازمندی انسان را نظربه اقتضای زمان.
حاکمیت کعبۀ آمال ایشان
است وبس!
بیایید آن حادثۀ شوم وسیاه
را از زبان اسناد ومدارک فراموش شدۀ تاریخ، از زبان باز ماندگان بیچاره ومظلوم آن
سوختگان وخاکستر شدگان بشنویم که ، مبدأ جنایت در کجاست؟ واین قربانیان بی دفاع،
چگونه بخاطرحفاظت ازآخرین دار وندار زندگی خود یعنی چند قطعه زمین سنگزار، توسط
قبیله سالاران اسحاق زایی هر یک کمال الدین اسحق زیی وبرادرش محمد اکبر اسحاق زیی،
فرزندان غلام سرور اسحاق زیی اولاً بصورت دسته جمعی تیر باران، بعداً اجساد ایشان
بزکشی ودر آخرهم با قساوت تمام درشعله های آتش سپرده میشود وخاکستر
میگردد؟

فوقاً شما فوتو های
قربانیان هریک شهید محمد قل، شهید ملاشریف، شهید احمد، شهید یادگار، شهید غلام قادر
وشهید عبدالواحد رابا فامیل های رنج کشیده وبد بخت آنها مشاهده میکنید
آغازاین جنایت به چندین
دهه قبل، زمان سقوط حکومت امیر حبیب الله کلکانی ورویکار آمدن نادر شاه وخانوادۀ
اوباز میگردد، که یک دور سیاه سرکوب ووحشت در کلیه مناطق شمال کشوراز کوهدامن الی
آخرین نقطه های فاریاب وبدخشان، غور وبادغیس با اتهامات مختلفی چون همکاری با حبیب
الله کلکانی، تماس سری با دولت شوروی، داشتن تمایلات کمونیستی، تمایلات تجزیه طلبی
وصد ها بهانۀ دیگرکه هیچ یکی از آنها واقعییت نداشت عملی گردید. در جریان همین
سرکوب های وحشیانۀ عمال بی عاطفۀ دولت های وقت، چون محمد گل مهمند، غلام رسول
پرماچ،غلام حیدر عدالت وغیره است که در پهلوی کشتار ها وزندانی ساختن های بی حساب
باشندگان این مناطق، هزاران جریب زمین، باغ ودیگر دارایی های مردم به جبر واکراه
تصرف ودر اختیار ناقلین دو طرف خط دیورند با امتیازات بی حد وحصری گذاشته
میشود.
در منطقۀ سرپل نیز این
پلان با تمام تبعات آن عملی وزمین های زراعتی وباغ های مردم بومی الاصل ازبیک جبراً
قبضه ودر اختیار خوانین اسحاق زیی که یکی از آنها همین غلام سرور اسحاق زیی در قریۀ
بغاوی میباشد، قرار داده میشود.
شهدای بی نوا وتاراج شدۀ
ازبیک، هریک شهید محمد قل، شهید ملا محمد شریف، شهید احمد، شهید یادگار، شهید غلام
قادر وشهید عبدالواحد یکجا با ده ها فامیل همتبار دیگر خود، دارایی های قبلاًغصب
شده را که از ده ها نسل ملکیت موروثی آنها بحساب میآمد، منحیث تقدیرشوم خودپذیرا
شده،با نا توانی ویأس در جستجوی تأمین نفقه، به سنگزاران لم یزرع موروثی خود رجوع
میکنند،که قبلاً بحیث جای نگهداری مواشی از آن استفاده میشد.
سنگزار را بعدرنج وعذاب
فراوانی که زن ومرد ، خورد وبزرگ، پیر وجوان همه باهم شب وروزمتقبل میشوند، به زمین
مزروعی مبدل وشروع به کشت وکار مینمایند.
خان تماع وحریص محمد اکبر
اسحاق زایی وبرادرش کمال الدین اسحق زایی که در آن وقت سمت نمایندگی مردم سرپل را،
در شورای ملی وقت، برخلاف خواست وارادۀ جمعیت هشتاد فیصدی تورکان ازبیک درین منطقه
با خواست وحمایۀ دولت واعمال جبروزورغصب نموده است، با دیدن این آخرین دستمایۀ
زندگی مردم ، فکر تصاحب را در ذهن شیطانی خود به جولان آورده وراه های مختلف
دستیابی به این هدف شوم را مورد ارزیابی قرارمیدهند.
با لآخره با استفاده از
خوش باوری وسادگی آن دهاقین مظلوم، ایشان را در نزد خود احضار واز نام دولت بالای
آنها حکم صادر مینمایند که باید است زمین هارا ثبت دفتر مالیۀ دولت
نمایند.
آن بیچارگان مظلوم هم که
از نام دولت به جز از خشونت وتحقیر چیز دیگری در خاطرندارند با شنیدن این مسأله،
رضایت خودرا به انجام این کار ابراز نموده وبه قاتلین خود وعدۀ رفتن به دفتر
ماموریت مالیۀ اولوسوالی وثبت زمین هارا میسپارند.
روز دیگر اکبراسحق زیی
وبرادرش کماالدین اسحق زیی با زهم آن مظلومین را احضار ومژده میدهند که این کار را
خود آنها انجام داده اند وهیچ ضرورتی به رفتن آنها دردفتر مالیه نیست. دهاقین نیز
این امررا به فال نیک گرفته واز اینکه مجبور به رفتن در نزد مامورین حکومت وقبول
هزاران توهین وتحقیر بجرم ندانستن زبان های پارسی وپشتو وبالآخره پرداخت رشوه
نمیشوند خوشحال گردیده وبالای یک قطعه کاغذی که قبلاً آماده گردیده مهروشصت
مینمایند.
براساس همان کاغذ جعلی آن
دهاقین فریب خورده مدت سی سال تمام بخشی از حاصل دسترنج خودرا بنام مالیه تحویل آن
خان های افعی صفت نموده وهیچ سوالی از هیچ کس نمینمایند، فقط خوشحال بدان اند که
سپاهی دولت یکجا با نمایندۀ خان دروازه های آنهارا دق الباب واذیت
نمیکند.
سی سال تمام هم مالیه
گیرنده همین خان های اسحاق زیی اند وهم دفتر مالیه گدام های خانۀ
خودآنها!!!
سال 1343 یکی از سالهای
پرتحول کشور است که برای اولین بار مقام صدارت از امتیاز خاندان محمد زایی خارج
وبیک عنصرغیر محمد زایی سپرده میشود، در قانون اساسی مطلقۀ کشور تغیراتی به نفع
آزادی ودموکراسی وارد گردیده، احزاب سیاسی راست وچپ با بر نامه های تحول پسندانه
زمینۀ حضور علنی ولی غیر رسمی پیدا مینمایند. مردم به آرامی از زیربار فشارهای مطلق
العنانی اعضای خانوادۀ شاهی خواهان برون رفتن اند. تظاهرات واعتصاباتی عمدتاً از
جانب محصلین دانشگاه کابل وبخشی از باشندگان شهر کابل راه اندازی میشود، وجامعه
دارد خودرا از زیر بارسنت های استبدادی آمادۀ رهایی مینماید! ولو اینکه تا بیداری
کامل مردم راه درازی در پیش است ولی این تحولات بخودی خود برای مردم افغانستان
دستآورد های بزرگی به شمار میروند.
درچنین فضا واحوالی دهاقین
قریۀ بغاوی نیزازحقیقت بردگی وتحمیق مستقیم خود ذریعۀ خاندان اسحق زایی آگاه ومصمم
به نجات خویش گردیده، در پناه شرایط جدید قانونی به اولوسوالی سرپل عارض وحقیقت سی
سال تمام بهره کشی بی رحمانۀ اسحاق زایی ها را توضیح مینمایند.
ولی آن مرجع همه در اختیار
وفرمان اسحق زیی ها است وگوش شنوایی به داد خواهی آنها پیدا نمیشود.
با رهنمایی وکمک اهل خبره
ورقه های عرض خودرا به مرکز ادارۀ کشورشهر کابل منتقل وبه شخص شاه رجوع میکنند.
برحسب تصادف وخلاف فطرت خود، شاه حکم میدهد که حق به حق دار داده شود.
فاجعه از همین نقطه به اوج
خود میرسد وخشم ارباب ستم به غلیان میآید، وحکم شاه را به دادخواهی دهاقین بی دست
وپای ازبیک برای خود توهین بزرگی بحساب میآورند واز دهاقین مطالبه مینمایند که از
رفتن بالای آن زمین ها خودداری نمایند. آن زمین ها از آن خود آنهاست وشاه حق بخشیدن
آنرا برای آنها ندارد.
پا در میانی مردم هیچ دردی
را دوا نمیکند وحالا این خوانین بجای حق محصول، خود زمین را دعوای ملکیت دارند
وپیهم اخطار میدهند که پای خودرا بالای آن زمین ها کسی گذاشته نمیتواند
دهاقین بینوا غافل از درجۀ
قساوت وبی رحمی این آدمخوران با تکیه بر حکم شاه وحاکمیت قوانینی که تازه در کشور
ایجاد گردیده، به فکر کار بالای زمین های خود میشوند.
اواخر ماه دلو است وروزی
از روز های آفتابی وگرم که آنها با جمعی ازدهقان زادگان دیگرقریۀ خود، به رسم سنت
های دیرین تورکان اشر نموده ومشغول شخم زدن وشگافتن سینۀ زمین سخت وسنگزار اند، تا
کشت سال آینده رابذر زمین نموده ونفقۀ فامیل های خودرا در سال آینده از آن تأمین
نمایند.
آدم کشان اسحق زیی با
شنیدن این خبر، اوباشان حرفوی متعلق بخود را که بخاطر چنین روز ها تربیت نموده اند
جمع آوری وبعداز مسلح سازی ایشان بطرف زمین های آن دهاقین بخت برگشته هجوم
میبرند.
بادیدن صحنۀ کشت وکار
دهاقین خون آن جلاد بی رحم اکبر اسحق زیی بجوش آمده وامر کشتار عمومی رابا استعمال
کلمات رکیک ازبیک های بی ناموس، نواسه های چنگیز وغیره صادر مینماید، وشش تن از
دهاقین بافیر مرمی نقش زمین میشوند. قسمیکه قبلاً هم ذکر گردید اجساد ایشان اولاً
بزکشی بعداً در آتشی که هیزم آن از مدتها قبل به همین منظورانبارگردیده است
سوختانده میشود که هیچ نشانی از مقتولین باقی نماند!!!ونه نفر دیگرهم که موفق به
فرارشده اند، بحالت زخمی خودرا الی مسجد جامع قریۀ بغاوی میرسانند،وازسانحۀ قتل عام
تکاندهنده وبقول آقای خاطر استخوان سوزهمراهان شان مردم رامطلع میسازند.
روز جمعه است ودفاتر دولتی
هم همه تعطیل، وحاکم منطقه بنام محمد احسان، یکی از اعضای فامیل دوکتور محمد یوسف
که بعداً بحیث صدراعظم کشور مقرر میشود، در همان روز به میله رفته ومهمان کمال
الدین اسحق زیی است. قوماندان امنیۀ سرپل که یک فردی از مردم هزاره است ومن موفق به
یافتن نام او نشدم، با شنیدن این خبر به محل واقعه میشتابد وبا دیدن این فاجعه که
همه نشاندهندۀ یک جنایت عظیم وبی مانند عصر درین کشوراست، سخت متحیر وپریشان میشود.
امر به جمع آوری مدارک جنایت را صادر میکند، وبجز از چند تکه استخوان نیم سوخته
وگوشت بدن قربانیان در میان خاکستر وآتش چیز دیگری بچشم نمیخورد. از میان شعله های
آتش در حالت خاموشی مختصر نشانی از اعضای بدن انسانهای سوخته را جمع آوری وبا خود
به مرکز اولوسوالی منتقل میسازد.
ساعاتی بعد محمد احسان
حاکم یکجا با کمال الدین ومحمد اکبرجلاد، قوماندان امنیه را احضار وخواهان دور
ریختن آن گوشت واستخوان های سوخته میشوند .
قوماندان امنیه بحکم وظیفه
ووجدان یک انسان از ملیت های محکوم کشوربه این امر تن در نمیدهد وقضیه در کمترین
فرصت تا اقصی نقاط کشور منجمله شهر کابل میرسد.
حاکم وقاضی سرپل شخصی
بنام قاضی عبدالله از جملۀ جیره خوران خان های خونخواراند، و با وجود بزرگی فاجعه
میکوشند که، آنرا یک حادثۀ محلی وقومی وانمود،ودوسیه را مانع از انکشاف وتعقیب
بیشتر شوند.
کمال الدین اسحاق زیی وکیل
شورا ویکی از نزدیکترین افراد وابسته به خاندان شاهی وبحساب( نازولی خان )ظاهر شاه
است که با تمام نیرو وتوان تلاش میکند که مانع از تعقیب قضایی وعدلی آن جنایت
شود.
اکثریت مقامات با صلاحییت
دستگاه دولت، همه باهم ازحامیان خوانین اسحاق زیی، وخود از جملۀ طراحان ومجریان
سیاست های قبیله سالاری در کشور اند.
در مجموع این خود یک نمونۀ
تاریخی وفراموش ناشدنی تقابل دونیروی نامتساوی حق وباطل، ظالم ومظلوم است که، دریک
جانب مقتدرترین نمایندگان قبیله سالاری یکجا با حامیان دولتی خود از شاه تا وزرای
آن قرار دارد، ودر جانب مقابل آن یک مشت پابرهنه ومحتاجی که همه دار وندار زندگی
ایشان در تصرف قبیله پرستان بی رحم قرار داشته وازبیک بودن آنها بی هیچ سوال و
جوابی خود بزرگترین جرم در دستگاه قبیله پرستان حاکم است.
این دوسیۀ سیاه بیشتر از
دو سال دوران میکند وچندین بار محکمه از یک ولایت به ولایت دیگر تبدیل میشود. این
تبدیل محکمه ها برای ورثۀ بی بضاعت وفقیر شهدا خیلی ها گران تمام میشود. آنها با
حدقل نان بخور نمیری که در اختیار دارند، بمشکل میتوانند کرایۀ راه ومصارف بود وباش
در دیگر ولایات را برای خود تدارک نمایند. البته پول جیب خرچی مامورین دولت ومؤظفین
امنیتی هم که بقسم رشوه مطالبه میشود باری بر بلای این مصیبت هاست!!
از این مجبوریت وبیچارگی
فامیل های شهدا، قبیله سالاران جلاد وزمامداران دولت بخوبی واقف اند،با در نظر داشت
همین ناتوانی های ایشان محکمه را گاهی به سمنگان، زمانی در بغلان ودر نهایت هم
بکابل منتقل میسازند. تا این تاراج شدگان تاریخ به اساس این ناتوانی ها ازدعوا
وخونخواهی عزیزان خود صرف نظر نمایند.
شما منظرۀ دلخراش این
سرگردانی های خلق شده برای ورثۀ شهدای بیست ودوم دلورا، به خوبترین وجهی در مقالۀ
جناب غلام نبی خاطر که کاپی آن در همین مقاله تقدیم حضور هموطنان عزیز میگردد
میتوانید از نظر بگزارانید.
شرم آور تر از همه اینکه
طب عدلی بنابه دستور مقامات دولتی واعمال نفوذ اسحق زایی هاحکم صادر میکند که این
دعوا باطل است وتوته های گوشت واستخوان های سوخته ازکدام حیوان است نه از
انسان!!!!
خوشبختانه عدۀ از
دوکتوران طب عدلی ، بعداز مراجعه های مکررتوأم با فغان وزاری مادران، پدران ، اطفال
وبیون زنان باز مانده از آن شهدا، از خجلت وجدان فقط مینویسند که: شفاخانه های
افغانستان از تشخیص دقیق نوعیت خاکستر ودیگر نمونه های ارسال شده عاجز است، بناءً
جهت نتیجه گیری عادلانه ودقیق به یکی از کشور های دیگر فرستاده شود.
نمونه های گوشت واستخوان
به کشور آلمان غربی فرستاده میشوند ودر آنجا تأیید میشود که، این نمونه ها از
بقایای اجساد انسانها است!!
با وجود اینهمه ثبوت وسندی
که دربین است قاضی وجدان باخته وفاشیستی بنام ولید حقوقی که آخرین فیصلۀ این قضیۀ
خونین بدو سپرده میشود، فیصله مینماید که: در یک زد وخورد قومی چند نفر از طرفین
مسأله مقتول وبر اساس رضائیت ورثۀ مقتولین دربین ایشان اصلاح صورت گرفت!!!! ودوسیه
مختوم اعلان میشود.
مطبوعات کشور به ندرت از
این حقیت سخن میگوید، در همه جا مهر سکوت بر لب هاست وهیچ کس هیچ چیزی را نمیخواهد
که درین رابطه ابراز بدارد، حتی جراید چپی که خودرا علم برداران عدالت وبرابری
انسان میخوانند!!!!
روز نامۀ اصلاح در شمارۀ
مورخ سوم حوت 1343 به اختصار مینویسد که : در یک منازعۀ قومی بر سرعلفچر ها در
ولسوالی سرپل ولایت جوزجان شش نفر مقتول وچند نفر دیگر زخمی گردیدند. قضیه از جانب
مقامات مسئول دولتی تحت بررسی وتحقیق قرار دارد.
اما جریدۀ (پیام امروز)
که مدیر مسئول آن جناب غلام نبی خاطر،یک تن از انسانهای با وجدان وبا شهامت کشور
است، قضیه را از اختفا وپنهانکاری های عمال دولتی برون کشیده وبا شرح تمام در شمارۀ
بیست وششم حمل آن جریده به نشر میرساند که، کاپی آن شمارۀ پیام امروزرا جناب
عبدالحکیم شرعی جوزجانی برایم ارسال نمودند که من هم با کمال منت داری از جناب شرعی
جوزجانی ودرود های بی پایان بحق محترم غلام نبی خاطر آن مرد وارسته وبا شهامت میهن
اینک کاپی عین همان شماره را درین جا خدمت هموطنان عزیر تقدیم میدارم تا از حقیقت
این واقعۀ استخوان سوزدر برابر خلق ازبیک واقف واز چگونگی سیاست های نیو فاشیستی
دولت مداران قبیله سالارامروزی آگاهی اندک حاصل نموده بتوانند.

تاریخ نمونه های فراوانی
ازانسان کشی وآدم سوزی را در ادوار مختلف وبگونه های مختلفی در سینه
دارد.
حادثۀ جانگداز وماندگار
کربلا ، آتش زنی شهر غزنه توسط علاوالدین جهانسوز، آدمسوزی های پیروان هتلر طی جنگ
دوم جهانی وهزاران نمونۀ دیگر از این قبیل را میتوانیم در تاریخ رد یابی ومورد
مطالعه قرار دهیم.
ولی آدمسوزی 23 دلو 1343
هجری خورشیدی در دیار سرپل یکی از استثنایی ترین آدم سوزی ها وقتل عام ها درتاریخ
بشریت است که ، در آن یک عده انسان های مظلوم صرف بخاطرزمین های شخصی وموروثی خود،
از جانب قبیله پرستان اسحاق زایی محکوم به تحمل آن فاجعۀ ننگین تاریخ گردیده و با
وجود تلاشهای گسترده ودر حد توانی که از جانب بازماندگان آن قربانیان انجام شد ،
قاتلین آنها تا امروزهم کوچکترین مجازاتی را بخود نپذیرفته اند.
در هر حادثۀ آدمسوزی
وجنایات بزرگ تاریخی جنگ وقرار داشتن طرفین متخاصم در سنگر های حمله ودفاع مطرح
بوده ودر جریان شعله ور شدن آتش جنگ ضمایم فاجعه بار آنهم به ظهور رسیده است. ولی
در حادثۀ فاجعه بار قریۀ بغاوی سرپل نه خبر از جنگی وجود دارد ونه هم ازکدام
سنگروتجهیزات جنگی!
دهاقین مظلوم با یوغ
واسپار در یک جانب وسادیست های خونخوار تا دندان مسلح با آدمکشان حرفوی وخشمگین در
جانب دیگر!
چیزی را که شما درین متن
مرور کردید نه افسانه است ونه هم سناریوی تکاندهندۀ کدام فلم جنایی، بلکه حقیقتی
است از هزاران حقیقت نا گفته، وباز گویی جنایت هولناکی است از زندگی حقیقی انسانها،
وبی رحمی قدرتمندان بر علیه بینوایان ومحکومین.
یقیناً این حقیقت نمونۀ
گویا از هزاران حقیقت پشت پرده و جنایات انجام شده تحت نام قوم وقبیلۀ برتر بر علیه
آنعده از انسانهای نظلومی است که بزرگترین گناه ایشان ، داشتن زبان مختلف وتبار
مختلف با زبان وتبارزمامداران حاکم در کشور بودند.
آن دوسیه هنوز هم در آرشیف
وزارت عدلیه موجود است ولی با محتوای چند ورق کاغذ بی مفهوم وفیصلۀ ولید حقوقی
بعنوان یک منازعۀ قومی ومجرم بودن هردو جانب!!!!! باقی اسناد همه نابود گردیده وهیچ
چیز ازآن دوسیۀ قطوری که فیصلۀ آن دوسال تمام را در بر گرفت وفیصله های چندین محکمه
را باخود داشت باقی نمانده است. همه چیزرا نابود ساخته اند همانندی که انسانهارا
نابود ساخته بودند.ولی حقیقت نمی میرد وگذشت روزگار صرفاً میتواند غبار فراموشی را
بر صفحات آن مستولی سازد مگر نابود نمیتواند کرد.
رویکردها:
- یاداشت
های نویسنده در تماس با فامیل های شهدا واهل خبرۀ سرپل
- مقالۀ
غلام نبی خاطردرشمارۀ 26 حمل 1344 جریدۀ پیام امروز تحت عنوان (تجاوز نا جوانمردانه
که، در برابر یک جنبش دهقانی پای شش نفر رابخاک وخون کشید اشک هارا به شدت از
دیدگان مردم فرو ریخت.
یا
سانحۀ بی نظیری که استخوان آدم را میلرزاند
- یاداشت
های محترم سید عبدالحکیم شرعی جوزجانی
- روز
نامۀ اصلاح شمارۀ سوم حوت1343
- دوسیۀ
ترتیب شدۀ قتل، توسط مقامات قضایی که در آرشیف وزارت عدلیه موجود بود
پایان قسمت
نهم
برچسبها:
جنایت,
فاشیزم,
mitt hemland,
Politiska
۱۳۹۱ اسفند ۱۳, یکشنبه
USA:s bombningar
USA:s
bombningar och
(under)värderingen
av afghanska liv
Referat av en färsk
rapport
av Marc W. Herald,
Department of Economics. Whittemore School of Business & Economics University of New
Hampshire. Durham, N.H 03824, USA
Phone:
603 862-3375
E-mail:
Marc.Herold@unh.edu
Orginalrapporten finns
att ladda ner 7 oktober på http://www.afghanistan.nu/arkiv/matrix.doc
USA/Nato: s bomber
dödar omkring tio gånger fler afghanska civila med ett ton av
"precisionsbomber" än de serber som dödades i bombningarna 1999.
( Mer än 80 procent av
de dödade afghanska civila idag orsakas av understödjande närflygsattacker.
(Det totala dödstalet är
betydligt större än de som dödats i direkta aktioner från USA/Nato eftersom
många dött senare av skador, andra har flytt inom landet och dött i läger osv.
( S k taktiskt
flygunderstöd för markoperationer (close air support – CAS) leder till fler
döda per ton fällda bomber än de strategiska bombningarna av Laos och Kambodja,
(CAS-operationer står
nu för omkring 80 procent av alla afghanska civila som omkommer pga. angrepp
från USA/Nato.
( Luftangrepp är ett
sätt för USA/Nato att spara manskap. Per deltagande soldat är luftangrepp 4-10
ggr så dödsbringande för afghanska civila som markattacker.
( Human Rights Watch
"räknar" i bästa fall endast 50 procent av de afghanska civila som
dör genom USA/Nato: s aktioner, medan siffran för Associated Press är endast 33
procent.
Bakgrund:
Senator Obama har sagt
att han kommer att öka den amerikanska truppstyrkan i Afghanistan med
åtminstone en tredjedel, och kommer att tillåta USA/Nato:s styrkor att delta i
förföljelseoperationer in i Pakistans stamområden och öka USA: s bombningar och
räder utförda av specialstyrkor in i Pakistan.
Obama föreslår faktiskt
att Bushadministrationens militära inriktning ska fortsätta och eskaleras
samtidigt som han lovar att dra ner på USA: s ockupationsstyrkor i Irak.
Jag har hävdat att
dessa aktiviteter är dömda att misslyckas, att de kommer att cementera en
dödlig allians mellan talibanerna och radikala islamister och ytterligare
destabilisera kärnvapenmakten Pakistan.
Obama vill inte inse
att aktuella USA/Nato:s luftbombningar har varit extremt dödliga för afghanska
civila, och avslöjar därmed att USA: s politiker och militärer är rätt
ointresserade av Afghanistan annat än som geopolitisk bricka i spelet.
En rapport från ACBAR,
de internationella hjälporganisationernas samarbetsorgan, påpekar att USA:s
krig i Afghanistan kostar 100 miljoner dollar per dag medan det civila
biståndet från samtliga givare från 2001 varit mindre än en tiondel av detta –
bara 7 miljoner dollar per dag.
[Motsvarande siffror
för Sveriges del är 785 resp. 380 miljoner kronor för militärt resp. civilt
engagemang i Afghanistan].
Med andra ord, vad som
verkligen äger rum i ekonomiska termer och på den samhälleliga basnivån i
Afghanistan är i bästa fall av marginellt intresse; dessutom pekar många på
ineffektiviteten i hjälpen
USA:s
svepskäl
När vi ställer samman
de olika mediala pusselbitarna framträder tydliga mönster. Västerländska offer
presenteras som verkliga, viktiga människor med namn, familjer, förhoppningar
och drömmar. Irakiska och afghanska offer för brittiskt och amerikanskt våld är
anonyma, namnlösa. De avbildas som skuggfigurer på håll utan personligheter,
känslor eller familjer. Resultatet blir att västerlänningar konsekvent är
förmänskligade, medan icke västerlänningar framställs som sämre versioner av
mänskligheten.
Ett viktigt syfte med
denna rapport är att ge riktiga siffror på hur många afghanska civila som dödas
av USA/Nato:s aktioner sedan 2006. Mina siffror är erkänt i underkant av bl.a.
det skälet att registreringen av de döda ör ofullständig. Pentagon och dess
afghanska klienter har också en tendens att beteckna civila som militanta
krigare, bortse fån skadade som senare dör av sina skador eller helt enkelt
censurera uppgifter etc.
Att erkänna och räkna
civila döda i moderna krig har länge varit en känslig politisk fråga. Man
behöver bara erinra om att det tog nära sextio år för att öppet skriva om den
civila slakt som allierade bombningar orsakade i Tyskland (1940-1945). Det tog
över femtio år för att USA: s bombplans slakt på oskyldiga koreanska civila i
Koreakriget att bli omnämnda i etablerade amerikanska media. I nutid har det
rasat en frän debatt om omfattningen av de irakiska civila döda sedan USA: s
invasion i mars 2003, genom att t.ex. ställa registreringen av irakiska kroppar
mot dem som tror på de estimat som rapporterats i studien i Lancet.
Man kan dra sig till
minnes USA: s bombning av All Jazeeras kontor i Kabul den 12 november 2001. För
Pentagon och dess många uppbackare inom media finns det goda kroppar (civila
dödade av "vår fiende") och dåliga kroppar (civila dödade av
"våra" militärer). Av gängse massmedia i väst betecknas de afghanska
dödsoffren som antingen "collateral damages" (oavsiktliga bieffekter)
eller som undanröjda "militanter" och "upprorsmän".
USA:s och Nato:s
militärer använder främst två svepskäl för att försvara bombningar av civila
byar och områden.
Det första är att helt
enkelt uttrycka en självrättfärdig ilska mot kritiken. "De" dödar
civila med avsikt medan "vi" aldrig siktar mot civila.
Det andra svepskälet är
att påstå att de talibanerna och deras muslimska och arabiska bundsförvanter
använder civila som mänskliga sköldar.
Situationen beträffande
Pentagon/Nato: s nyhetshantering har nyligen ändrats. Fr.o.m. augusti 2008 ger
USA: s Air Force inte längre ut dagliga nyhetsrapporter om flyguppdrag över
Afghanistan.
Omfattningen av civila
offer i Afghanistan
Dödades 7 okt - 10 dec
2001 2 256 - 2 949
2005 408 -
478
2006 653 -
769
2007 1 010
- 1 297
1 jan - 31 aug 2008 573 - 674
1 - 19 sept 2008 55
Delsumma 2005 - 2008 2 699 - 3 273
Summa 2001 - 2008 4 955 - 6 222
( Som framgår av
tabellen (vars siffror alltså är i underkant) har antalet under de sista åren
skördat lika många civila offer som invasionen med de omfattande bombningarna
2001.
Luftkrigets inriktning
har förändrats avsevärt mellan 2001 och 2006-8. Under de senaste tre månaderna
2001 var USA: s bombningar del av en traditionell militär invasion. Under
2006-8 har bombningarna riktats mot en decentraliserad, mycket rörlig gerillas
motstånd.
Under kriget 2001
släpptes cirka 14 000 ton bomber eller nästan tolv gånger mer bombtonnage än
under de två och ett halvt åren 2006 - mitten av 2008. Medan antalet civila
offer 2001 har fastställts är det mycket svårare att uppskatta antelt döda de
senaste åren.
Om man analyserar
tillgängliga fakta kan man dock konstatera att dagens taktiska flygunderstöd
(CVAS-operationer) ger långt fler dödsoffer för oskyldiga afghanska civila än
de tidigare mer intensiva traditionella bombningarna 2001.
Antalet fall av
CAS-bombningar i Afghanistan ökade från 176 under 2005 till 1 770 under 2006
och 2 926 i 2007.
Elizabeth Rubin
konstaterade "att det stora tonnage av metall som regnade ner på
Afghanistan var häpnadsväckande: en miljon pund (454 ton) mellan januari och
september 2007, jämfört med en halv miljon pund (227 ton) under hela 2006.
Bombningarna med hjälp
av B1-B-flygplan återupptogs den 6 maj 2006. USA-generalen Dan
"Bomber" McNeill levde upp till förväntningarna. Den totala
bomblasten 2005 var bara 60,000 pund (eller 27,2 ton). Under första halvåret
2008, släpptes mer bombtonnage än under hela 2007.
Ökningen i taktiska
flygbombningar löper nästan perfekt parallellt med statistiken för gerillans
hemmagjorda vägbomber som var 1 931 år 2006 och 2 615 år 2007. Öga för öga…
Omfattningen av USA:s
flygbombning av Afghanistan, 2006 – juli 2008
2006 2007 2008
Antal fällda bomber c.1 000 3 572 1 853
Antal CAS-bombingar 1 770 2 926 2
368*
Fällt bombtonnage 261 567 630
Dödade civila 653-769 1 010-1 297
273-355
* t o m 4 augusti
En typisk episod bland
hundratals var USA/Nato:s bombning av byn Jabar, i Kapisaprovinsen 6 mars 2007.
Amerikanska stridsflygplan fällde två bomber på vardera över 900 kilo och
dödade nio civilpersoner inkl. tre barn i en ålder av mellan sex månader och
fem år. Så här beskrev överste Tom Collins, Nato:s talesman dessa nio döda:
"Vi visste inte
vilka som var inne i den där byggnad, men vi såg gerillasoldater gå in i det
området och de var legitima mål. Byggnaden bombades occh som vi alla vet
dödades olyckligtvis civila".
BBC:s Alastair Leithead
rapporterade 31 maj 2007 om att 57 människor dödats i bombningar av Shindand i
Zerkohdalen i västra Afghanistan. Hälften var kvinnor och barn. Nato-generalen
Josef Votel kommenterade: "Vi har inga rapporter som bekräftar att
icke-stridande har skadats eller dödats i Shindand." Det var allt.
24 maj 2007
rapporterade Anthony Lloyd från The Times att 21 civila omkommit i bombningen
av byn Gurmaw i Sarwan Qala-dalen norr om Sangin i Kandahar
"Krypande sårad
från spillrorna av sitt hem upptäckte herr Lalai att hans farfar, mormor,
hustru, far, tre bröder och fyra systrar hade dött i bombningen. Yngsta offret
var 8, det äldsta 80 år. Bara herr Lalais mor och två söner, 5 och 3 år gamla,
överlevde. Båda pojkarna sårades.
Carlotta Gall från new
York Times rapporterade att dödssiffran var mycket högre, 56-80 civila i tre
hus.
När Lal Zareen, far
till en pojke som just skulle gifta sig, nådde platsen för en av många
amerikanska bombattacker som drabbat bröllopsföljen, nära byn Khetai 6 juli
2008 såg han "bitar av människokroppar utströdda överallt. Jag kunde inte
ens bli klok på vilken kroppsdel som var vilken. Överallt låg det bara
köttslamsor".
52 gäster på det
dubbelbröllop som skulle ha ägt rum, dödas inklusive båda brudarna.
De fem "går
inte"
Barack Obama och tyvärr
alltför många med honom vägrar inse de fem "går inte" i
Afghanistanfrågan
(USA/Nato kan inte
sända 400 000 soldater till Afghanistan, vilket är vad som enligt general Dan
McNeill (ISAF:s tidigare ÖB) är vad som behövs för att "pacificera"
landet.
( USA/Nato kan inte
neutralisera det afghanska motståndets billiga motvapen mot de amerikanska
bombningarna - hemmagjorda vägbomber och självmordsbombare.
( USA/Nato kan inte
försegla den över 100 mil långa gränsen mellan Pakistan och Afghanistan och
kommer alltså inte att kunna beröva gerillan dess viktiga fristad.
( Pakistans regering
har aldrig kunnat dominera stamområdena nära den afghanska gränsen och det
finns ingen anledning att tro att det kan ändras.
De som väljer inte att
förstå dessa "går inte" hamnar i ett vakuum. Det nuvarande militära
dödläget måste leda till en politisk lösning och till att man överger
fantasierna om att bygga ett helt annat land av Afghanistan.
Afghnska Kultur och samhälle
Språk i Afghanistan
Dari§
(afghansk persiska / farsi) är de officiella språken i Afghanistan. Pashtu
(också skrivit Pushtu) förklarades det språk som talas i landet under början av
Zahir Shah s regeringstid, dock Dari har alltid använts för företag och
offentliga transaktioner. Båda tillhör den indo-europeisk grupp av språk.
Enligt
beräkningar kommer ungefär 35% av den afghanska befolkningen talar Pashtu, och
ca 50% talar Dari.
Turkspråk
(uzbekiska och turkmenska) talas av cirka 11% av befolkningen. Det finns också många andra språk som
talas i landet (baluchi, Pashai, Nuristani, etc.), och tvåspråkighet är mycket
vanliga.
Afghnska Kultur och
samhälle
o Afghanistan
är ett stort land och som en följd därav har en rik blandning av etniska
grupper och stammar.
o Pashtun är sunnimuslimer som Pashtu. De utgör omkring 42% av befolkningen
och är koncentrerade till Nangrahar och Pakhtya provinser. En stor befolkning
lever också i grannlandet Pakistan.
o Tajiks omfattar
omkring 27% av befolkningen. De
iranska ursprung och talar en form av persiska återfinns i östra Iran. De flesta är sunnimuslimske. De flesta bor i Kabul och Herat
provinser, men vissa bor i bergen norr om Hindu Kush, och den iranska gränsen.
o Hazaris
utgör omkring 9% av befolkningen. De är ättlingar till mongolerna, och talar en
dialekt av persiska som innehåller många turkiska ord. De är också shiitiska
muslimer som ledde till mycket av deras förföljelse under talibanernas styre. De
flesta bor i Hazarajat regionen.
o uzbeker bor
i de norra delarna av landet och även omfatta endast 9% av befolkningen. De är sunnimuslimer och talar en
dialekt av det turkiska.
o The
Turkomen are a small minority with making only 3% of the population.
o Baluchis är
pastoral nomader som talar baluchi, en iranska språk. De omfattar 2% av befolkningen.
Family
o Familjen är den
enskilt viktigaste enhet i den afghanska kulturen.
o Män och
kvinnors roller är mycket mer definierade enligt gängse mönster.
o Kvinnor är
i allmänhet ansvarig för hushållet arbetsuppgifter, där som män kommer att
brödet vinnare. I städerna professionella kvinnor finns.
o Familjer
gemensamt arrangera äktenskap för sina barn. Faktorer såsom stam, status, nätverk, och rikedom är de
viktigaste faktorerna utgör något val.
o Familjer
traditionellt leva tillsammans i samma väggar förening, som kallas kala. När en
son blir gift han och hans hustru börja sitt gifta liv i ett utrymme under
samma tak.
o Som med
mycket av den muslimska världen, familjen är helig och som sådan är mycket
skyddad. Som ett resultat Probing om familjen är inte rekommenderas.
Begreppen Honor och
Skam
o
Hederslegionen i afghanska kultur definieras anseende och värde för en individ,
samt de som de förknippas med.
o Chefen män
i en familj är ansvarig för att skydda det ära av familjen. o Frågan om äran driver en hel del av det
beteende kring skydd för kvinnor, olika klädsel, socialt umgänge, utbildning
och ekonomisk verksamhet.
o Om någon
ära har äventyrats, de är skam och kommer att leta efter ett sätt att exakt
hämnd för sig själva, sin familj eller grupp.
o roll äran
och tribalism har underblåst en stor del av den disharmoni i landets moderna
historia - med en grupp som utför våldshandlingar mot en annan, offren tvingas
svara orsakar en cirkel av våld.
o Hospitality är
en väsentlig del av afghanska kultur.
o Det spelar ingen
roll vem du är, om du besöker ett hem kommer du få den bästa familjen har.
o This
relates back to the idea of gaining honour.
o Om du är
inbjuden på te, som du oundvikligen kommer att bli, du kommer att erbjudas
snacks och ditt te glas kommer ständigt att fyllas. När du har fått nog täcka
glas med händerna och säga "bus" (som betyder "nog").
Sociala Etikett, Tull och protokoll
Möte och Greeting
o När träffa
någon Handslaget är den vanligaste formen av hälsning.
Du kommer
också att se folk släpper ut sina händer över deras hjärtan och nicka lite.
o Man bör
alltid frågar om saker som att en persons hälsa, näringsliv, familjen, osv
o Kvinnor och
män kommer aldrig att skaka hand än mindre tala direkt till varandra.
o Ögonkontakt
bör också undvikas mellan kvinnor och män. Mellan män ögonkontakt kan godtas så
länge det inte långvarig - det är bäst att bara ibland ser någon i ögonen.
Blandning mellan könen
o Gratis
blandning mellan könen endast sker inom familjen.
o I
yrkesmässiga situationer som på företag eller universitet, män och kvinnor kan
vara medarbetare, men är ändå försiktigt för att behålla varandras ära.
o Utländska
kvinnor måste lära sig att läsa reglerna och leva efter dem.
o Om en man
talar direkt till er i ett socialt sammanhang, han är att vanära dig. Om någon
talar till dig på gatan, som är lika olämpligt.
Du bör undvika att titta män i ögonen, och håll ögonen
sänkas när du gå nerför gatan för att behålla din rykte som en riktig kvinna.
o Kvinnor måste alltid klä sig ordentligt för
att undvika oönskad uppmärksamhet. Alltid
bära lös inredning byxor under din kjol och vara säker på att definitionen av
benen är undistinguishable. Det
är också starkt tillrådligt att bära huvudduk i offentliga.
o Å andra
sidan utländska män bör notera att det är olämpligt att inleda social
konversation med en kvinna, och man bör inte be en man om sin hustru eller
kvinnliga släktingar.
o Män och
kvinnor får aldrig vara ensam i samma rum. Om detta inträffar bör du se en dörr
lämnas öppen.
o Män och
kvinnor ska aldrig röra vid varandra under några omständigheter.
Presentkort som ger
Etikett
o Första
regeln i present att ge är att aldrig ge alkohol. Men om du vet från första
hand erfarenhet att mottagaren drycker kan du göra det men i hemlighet för att
undvika skam.
o Första
gången du går till någons hus för te är det lämpligt att sätta en liten gåva.
o Om du är
bjuden på lunch eller middag, sätta frukt, godis och bakverk. Make sure the box
is wrapped nicely. Se till att rutan är inslagna fint.
o när det
gäller att få en gåva vara subtil i hur det ges. Inte omedelbart ger den nuvarande utan snarare diskret
placera den nära dörren eller när du sitter ned.
o När det
gäller inslagning av presenter finns det inget särskilt protokoll. Grönt är bra
för bröllop.
Måltider Etikett
o Mat i
Afghanistan är en annan erfarenhet och det finns många skillnader i etikett.
o Alltid ta
bort dina skor vid dörren om att besöka ett hem.
o Om man äter
i någons hem, du kommer att sitta på o golvet, vanligtvis på kuddar.
o mat serveras på
plast eller vinyl dukar sprids på golvet.
o Vänta ska visas
där att sitta.
o Om du kan sitta flera ben. Otherwise sit
as comfortably as you can. Annars sitter så bekvämt som möjligt. Inte plats med benen utsträckta och
dina fötter inför människor.
o Mat är i
allmänhet serveras communally och alla delar från samma maträtt.
o inte äta med
vänster hand.
o Alltid passera
och ta emot saker med din högra hand också.
o Mat äts med
händerna. Det kommer att bli en fråga om Titta
och lär. Maten är oftast scooped upp i en boll i spetsen på fingrarna, sedan
ätit.
o Låt maten
på din tallrik annars kommer det att hålla sig fyllas upp igen.
Business Etikett, Tull och
protokoll
Business
Cards Visitkort
o Visitkort är
inte vanligt förekommande i Afghanistan. De kan därför medföra en känsla av betydelse och prestige.
o Om du får
ett visitkort, ta den respekt och studera det så att de ser att du spenderar
tid med tanke på deras referenser. Kommentera det och vilka kvalifikationer de
ger kan ha.
o Försök inte
att hålla kort i fickan - inte glider den i en hållare och någon annanstans
respekt.
o Det finns
ingen verklig protokoll som används för utbyte av kort utom att använda din
högra hand.
o Det kan
vara en bra idé att ha ditt kort översättas till Dari eller Pashtu. Se till att
du inte "översätta" den adress.
Vad du ska ha på mig?
o Män bör
bära konservativ Dräkter och skor.
o Om arbetar
i landet, i en icke-kommersiell kapacitet sedan bär det traditionella afghanska
klänning (lång skjorta och byxor) är bäst.
o Kvinnor
måste alltid klädedräkt och försiktigt. Den allmänna regeln är att visa så lite
kött från halsen och nedåt.
o Om arbetar
i företag, kvinnor bör bära knäkort, lös inredning företag kjolar med lös inredning
professionella byxor under. Bär huvudduk är lämpligt.
Affärsmöten
o Business är
mycket personliga i Afghanistan. Om du inte redan har investerat en del tid på
att lära känna dina kolleger, måste du använda inledande möten för att skapa
förtroende.
o När detta
har gjorts kan du gå vidare till praktiska detaljer i verksamheten.
o inte bli
förvånad eller förnärmad om under möten människor går in och ut ur ett rum
eller telefonsamtal fattas.
o Om mötet
innebär en grupp människor som det kommer att ledas av de ledare som kommer att
sätta dagordningen, vars innehåll, och takten i verksamheten.
o möte ordnas
normalt att kommunicera information och beslut som redan har, snarare än ett
forum för diskussion och ni ska.
o Möte
tidtabeller inte är mycket strukturerad. Start gånger, punkter i diskussionen,
etc är alla smidigt och flexibelt. Var beredd på en hel del tangenter i diskussionerna.
o afghanska
meddelande stil är snarare indirekt. Därför
är det ibland nödvändigt att läsa mellan raderna för ett svar i stället
förväntar sig att den uttryckligen anges. Till exempel, om någon frågade om de
kan slutföra ett jobb på gång, du kommer sällan få "nej" som svar. Det
är därför också viktigt att formulera frågor intelligent.
o Ära och skam bör
alltid övervägas. Alltid
uttrycka dig på ett sätt som inte är direkt eller stift skulden på någon. Aldrig
göra anklagelser eller talar till någon.
Förhandla
o
Förhandlingsdirektiv kan vara ett svårt, frustrerande, men ofta en rolig
historia om närmade korrekt.
o Kontrollera
alltid att du förhandla med de flesta ledande person möjligt eftersom de är
beslutsfattare. Om du förhandla med någon mer Junior kan de vara där för att
helt enkelt testa vatten.
o Som regel
afghaner i allmänhet förhandla med en vinna-förlora mentalitet. The goal is
always to get the best for yourself at all costs. Målet är alltid att få det bästa för dig själv till varje
pris.
o Detta
innebär att det alltid finns en starkare / svagare parten. Detta kan dock
användas till din fördel om du spelar dina kort rätt. Börja alltid väldigt hög i förhandlingarna och mycket
långsamt arbeta dig ner, alltid förklara varför du sjunker i pris men samtidigt
förklara de skador som den gör för dig.
o alltid
vädja till deras känsla av rättvisa och rättvisa och använda det faktum du
funderar på att bygga en stark relation.
o Om det
monetära området fungerar inte då försöka driva en idé om att ta itu med kommer
du att sätta prestige, heder och respekt.
Afghanistan
relaterade länkar och resurser
* Valuta - valutan
i Afghanistan är känd som den afghanska.
verktyg för
tips om hur man bedriver verksamhet i Afghanistan.
* Riktnummer
- det internationella numret för Afganistan är 93
* Tid -
Afghanistan är 4,5 timmar GMT.
اشتراک در:
پستها (Atom)