Two
parallel educational systems function in Afghanistan. Traditional Islamic
madrassa found in towns and villages teach children basic moral values and
ritual knowledge through the study of the Holy Koran, the Hadith (Sayings of
the Prophet Mohammad), and popular edited religious texts. Två parallella utbildningssystem funktion finns i
Afghanistan. Traditionell islamisk madrassa finns i städer och byar lär barn
grundläggande moraliska värderingar och rituell kunskap genom studier av den
heliga Koranen, den Hadith (citat av profeten Mohammad), och populära
redigerats religiösa texter. Higher level madrassa located in Herat, Kunduz, Ghazni, Kandahar and
Kabul were known as important learning centers. Högre nivå madrassa beläget i Herat, Kunduz, Ghazni, Kandahar och
Kabul var kända som viktiga lärande centers. Leading religious leaders also attended famous
madrassa in India such as the renowned establishment located at Deoband. Ledande religiösa ledare deltog också berömda
madrassa i Indien såsom den berömda anläggning som är belägen i Deoband.
The
older generation was educated in madrassa or privately at home. Den äldre generationen har studerat i madrassa
eller privat hemma. The
modern educational system was introduced at the end of the nineteenth century
by the government which used it as a means to convince traditionalists of the
compatibility of Islam with modernization. Det moderna utbildningssystemet infördes i slutet av artonhundratalet
av regeringen som använt det som ett sätt att övertyga traditionalisterna av
huruvida islam och modernisering. This system was subsequently expanded with the
continued assistance of France, Germany, Turkey, India, Britain, the United
States and the Soviet Union. Detta
system har senare utvidgats med fortsatt stöd av Frankrike, Tyskland, Turkiet,
Indien, Storbritannien, USA och Sovjetunionen.
In
1935, education was declared universal, compulsory and free. 1935, utbildning förklarades allmän, obligatorisk
och gratis. With its expansion, the
secular system came to be regarded as the principle medium for creating a
national ideology and emphasized productive skills while effectively limiting
Islamic studies to ritual knowledge. Med
sin expansion, det sekulära systemet kom att betraktas som ett viktigt medium
för att skapa en nationell ideologi och betonade produktiva färdigheter
samtidigt som effektivt begränsar islamiska studier till rituell kunskap. By the 1960s, technical
education assumed critical importance because of the surge in development. Av 1960-talet, teknisk utbildning antas avgörande
betydelse på grund av den kraftiga utvecklingen.
Beginning
as early as the reign of Amir Abdur Rahman (1880-1901), considerable attention
was paid to extending secular elementary schools, lycees and vocational schools
to the rural areas. Början så
tidigt som styre av Amir Abdur Rahman (1880-1901), stor vikt har lagts vid att
utvidga sekulära grundskolor, lycées och yrkesskolor till landsbygden. Nevertheless, education
remained primarily the prerogative of upper urban groups. Icke desto mindre, utbildning förblev i första
hand förbehållet övre urbana grupper. By the 1960s as the expanding government apparatus
required more bureaucrats, ninety percent of all school graduates were employed
by government with the result that the educated tended to be seen by villagers
as government officials. Graduates of madrassa sought careers as religious
functionaries or judges. Av
1960-talet som den expanderande statsapparaten behövs fler byråkrater, Nittio
procent av alla skolans utexaminerade var anställd av regeringen med resultatet
att de utbildade tenderat att ses av bybor som statstjänstemän. Utexaminerade
av madrassa sökt karriär som religiösa tjänstemän eller domare.
Since
1978, however, a steady decline has all but demolished the educational
infrastructure. Sedan 1978 har dock en
stadig nedgång har alla utom rivas utbildnings-infrastruktur. Afghanistan in 1996 had
the highest illiteracy rate in Asia, for both men and women. Afghanistan 1996 hade det högsta antalet
analfabeter i Asien, för både män och kvinnor.
Literacy
(läs- och skrivkunnighet)
As
with other sectors, statistics are difficult to confirm. Since 1978,
particularly, validated nation-wide data have been impossible to obtain with
the result that official figures on which much recently published data are
based should be employed with great caution. I likhet med andra sektorer, statistik är svåra att bekräfta. Sedan
1978, i synnerhet, validerade rikstäckande data har varit omöjligt att få till
följd att officiella siffror som mycket nyligen publicerade uppgifterna bygger
bör användas med stor försiktighet.
Nevertheless,
pre-war trends when the literacy rate was estimated at 11.4 percent ( 18.7
percent male; 2.8 female), persist and provide useful patterns reflected in the
present. Then, as now, economic, regional and gender bias was very noticeable. Trots detta före kriget trender när läs-och
skrivkunnighet var uppskattas till 11,4 procent (18,7 procent män, 2,8 hona),
kvarstår och ger användbara mönster återspeglas i detta. Då, som nu,
ekonomiska, regionala och könsfördomar var mycket märkbar. Urban-rural and regional
disparities are still valid. In urban settings 25.9 percent (35.5 percent male;
14.8 percent female) of the population six years old and over were literate,
but in rural areas literate accounted for only 8.8. Stad och landsbygd och de regionala skillnaderna är fortfarande
giltiga. I städer 25,9 procent (35,5 procent män, 14,8 procent kvinnor) av
befolkningen sex år och äldre var kompetenta, men på landsbygden kompetenta
stod för endast 8,8. percent (15.7 percent male; 0.6 percent female, in some
provinces 0.1 percent). Regionally, 32 percent of the students attending schools in 1978 lived
in the Central region around Kabul, compared with only 3.8 percent living in
the East Central mountains of Bamiyan and Ghor. Contrasting 1993 official figures giving an overall literacy rate of
29.8 percent (45.2 percent males; 13.5 percent females) assumes that expanded
educational efforts during the intervening years were effective. procent (15,7
procent män, 0,6 procent kvinnlig, i vissa provinser 0,1 procent). regionerna,
32 procent av de studerande i skolor i 1978 bodde i de centrala delarna runt
Kabul, jämfört med endast 3,8 procent bor i östra centrala bergen i Bamiyan och
Ghor. Jämföra 1993 officiella siffrorna ger en övergripande läs-och
skrivkunnighet på 29,8 procent (45,2 procent män, 13,5 procent kvinnor)
förutsätter att utökade utbildningsinsatser under de mellanliggande åren var
effektiva. In reality the bulk of
the students represented in the enrollment figures remain functionally
illiterate. I verkligheten den största delen av studenterna
representerade i registreringsanvisningarna siffrorna fortfarande funktionella
analfabeter.
Data
as of 1997
هیچ نظری موجود نیست:
ارسال یک نظر